Marikas blogg

Som jag nämnt redan tidigare så har jag "jour" de här veckorna på förlossningen. Det betyder att om de kan ringa mig om det blir aktuellt med någon förlossning och jag inte är i jobb just då. I dag ringde dom första gången och jag hade ju gärna kommit som en blixt om det inte typiskt nog varit så att jag har tid till banken om två timmar. Surt sa räven om rönnbären. Hoppas att det inte tar länge vid banken så får jag ringa till förlossningen sen och kolla läget och se om jag ska komma in tidigare eller om jag missat det hela och lika bra kan vänta tills mitt riktiga skifte börjar.

.

Vad annars då? Fick otroligt nog aktiverat gubben i lördags så vi fick lite gjort här ändå, ännu är det nog en rejäl bit innan det kan börja kallas för färdigt här, men alla steg framåt är ju positivt. På lördagskvällen blev vi bortbjudna till våra vänner som inte bor så långt från oss. Det var en tid sen vi senast varit dit och det var riktigt roligt att träffas. Sen har de ju så underbart söta barn också, vilket inte gör saken sämre. ;)

.

Tack vare att det bytte till vintertid under natten till söndagen fick vi en extra timmes sömn innan vi skulle upp och till gudstjänst i Vasa på söndagmorgon. Vi hade dessutom ett församlingsmöte efter gudstjänsten som tog sin tid och efteråt en sen söndagslunch på Hese så startade vi hemåt och var inte hemma förrän vid femtiden. På kvällen bjöd vi smidigt in oss själva till syster yster och hennes familj så jag skulle få mysa lite med Kevin och Pontus. Kevin var lite förkyld och blödde näsblod mellan varven, men ack så söt ändå. Pontus sprang mest och jagade Kira hela kvällen och var allmänt glad. :)

.

Det var länge sedan jag hade en ledig helg här hemma, närmare bestämt så tror jag att det var i augusti, så ni kan tro att jag har njutit av den här helgen. Dock har den ju gått så snabbt eftersom det varit fullspäckat med program så jag hade gärna fortsatt lika länge till. Fast å andra sidan "jobbar" jag ju på världens bästa ställe så det gör inget att helgen är slut redan. Det enda jag inte vet hur jag ska klara av är att sluta där. Jag har bara tre veckor kvar av min praktik och jag har redan separationsångest. Jag hoppas verkligen att jag får hoppa in och vikariera nu som då så jag inte helt förlorar kontakten med alla fina människor jag lärt känna där.

.

Nu ska jag börja aktivera mig här hemma så jag har gjort en hel massa innan det är dags att ställa mig mot banken, det är den förhatliga och ofrivilliga men tyvärr nödvändiga dräneringen av huset som får en att snällt ta mössan i näven och sätta sig i bankstolen igen. Som om man inte hade nog att fundera över... :( Hoppas ni andra har en bättre start på dagen än så. Sen kan ni också hålla tummarna för att det inte tar så länge och att jag hinner med på åtminstone en förlossning i dag. :)