Marikas blogg

I princip har jag suttit och skrivit skolarbete i x antal timmar och i princip så fick jag hela arbetet klart. Tyvärr är det inte examensarbetet som det är frågan om, men i vilket fall som helst så är jag nöjd med dagens verk. Nu borde jag då belöna mig med något, men se det har jag gjort redan i förskott. I dag var jag nämligen och inhandlade den hett eftertraktade lampan till trappan. Tack vare rabattkupongen jag fick av kusin vitamin så blev den nu endast att kosta 87,50 i stället för 125 och även om det i vilket fall som helst sved ordentligt i en stackars studerandes börs så är jag så nöjd med mitt inköp att det får gå för den här gången. Nu borde jag bara få gubben att spika fast listerna runt fönstret i trappuppgången och hänga upp lampan så kunde jag ju njuta riktigt till fullo av den. Inpackad stående på golvet i källaren bland annat bråte är den knappast till mycken glädje.

.

Vi hade bara halvdag i skolan i dag för tanken var att vi skulle räkna lite läkemedelräkning på egen hand på eftermiddagen men jag valde att spendera den med mina syskonbarn Moah och Leon och kusinbarnen Theo och Alva. Söta gullungar alla fyra, men jag har full förståelse för att min syster har händerna fulla de dagar hon agerar privatvårdare åt de två sistnämnda samtidigt som hon "sköter" de egna barnen. Fyra barn i en ålder mellan 2 år och 9 månader och 1 år och 1 månad är inte det enklaste att hålla styr på.

.

Nu ska jag söka efter nåt ätbart i våra skåp, sen jag åt frukost i morse kl sju så har jag bara ätit två jultårtor hos min syster så nu börjar både magen och huvudet sända mig oignorerbara signaler om akut undernäring så det är väl bäst att åtgärda problemet å det snaraste. Ni får ha det så gött så länge!

.

h. plugghästen

Jag överlevde min dramatiska bilfärd så ni kan andas ut. I stället har ett annat problem inträffat.

.

Depp har nämligen flyttat in till oss. Tyvärr inte hunken Johnny utan en försenad höstdepp som slagit klorna i mig de två senaste dagarna. Jag borde skriva på mitt EA och på min inlämningsuppgift, samtidigt som jag skulle behöva rensa i alla lådor gubben släpade in i källaren. Dock får jag inte gjort ett enda dugg. Jag är bara så fruktansvärt fruktansvärt trött. I skolan kan jag knappt hålla ögonen öppna. Förra veckan somnade jag t.o.m. under en lektion och det har aldrig hänt förut.

.

Inte bara källaren utan även köket ser ut som ett smärre bombnedslag och jag är besviken på gubben för att han alltid tar för givet att det är jag som ska rensa upp skiten här hemma. Vilken tur att jag ska tröstshoppa en lampa i morgon, en lampa som jag dreglat över i ett par månader redan, men i morgon har jag bestämt mig för att äntligen unna mig den. Hoppas att den får mig på bättre humör och att jag hittar lite inspiration till att skriva på mina skolarbeten. Vi har nämligen funderat på att åka och hälsa på till Luleå i helgen, men om det ska lyckas så måste jag nog ha gjort undan en massa skoljobb innan dess och nu har jag ju bara två dagar på mig att få det gjort. Så jag hoppas som sagt att lampan gör susen. :) Annars får någon gärna komma hit och liva upp stämningen lite för mig.

.

Nu ska jag dyka i säng, har suttit uppe alldeles för länge, men när man däckat i soffan en stor del av kvällen så lyckas det inte riktigt det där med att somna i tid. Godnatt!

innan jag ska iväg till skolan. I dag är det Emma som ska köra och det känns skönt, då behöver man inte sitta och spärra upp ögonen för att inte somna när man kör. :) Jag har haft en riktigt skön helg, fick gjort massor på fredagen och tänkte börja njuta av mitt mysiga hem när gubben plötsligt fick fnatt och började riva ut en massa kartonger ur garaget och nu är källaren alldeles överfull med pafflådor och grejs. Hipp hurra. Nå, förhoppningsvis kommer jag mig för att reda upp det hela under veckan.

.

Lördagen tillbringades ju dels i skolan och dels på lillajulsfest hos min kusin och hennes man. Det var en rolig kväll om än mina ögon inte ville orka ända till slutet. (Att gå och lägga sig halv två på natten är ingen hit när man ska upp till skola nästa morgon...)

.

På söndagen tog vi lång sovmorgon och det var såååå skönt att få sova tills kroppen själv tycker att den fått tillräckligt med sömn. Vaknade vid halv elva och efter ett sent morgonmål dök man under täcket igen för att riktigt dra ut sovmorgonen så länge som det bara gick. Blev bjudna på otroligt god söndagslunch i Kållby innan vi fick sticka hemåt igen eftersom jag skulle grädda lite jultårtor innan kvällens gudstjänst. Några timmar senare fick man stämma in i Hosianna och ett flertal andra vackra adventspsalmer. Stämningsfullt!

.

Nu ska jag bege mig iväg på vad som kan vara min sista bilfärd i livet. Jag ska körande till Mysinge med "Skruttbilen" (=Mazdan) och min kära make har fortfarande inte bytt till vinterdäck. Men tack för att ni läst min blogg i så fall, hoppas ni hittar någon annan blogg att följa i stället i fall det slutar här. Sen så älskar jag hela min familj, så det behöver de inte lämna och grubbla på heller. Min fadderdotter Moa ska få ärva mina ringar. (Det har jag lovat redan tidigare... ;) ) Sköt om er!

Inte här i alla fall, men i dag har jag tänkt att det ska bli lite ändring på det. Eftersom vi har föreläsningar i morgon (fatta att man ska till skolan på en lördag - känns ju som om man vore tillbaka på 40-talet minst!) så är jag ledig i dag och har tänkt använda en del av den här dagen till att sätta upp julgardiner, fixa ihop en adventsljusstake och plocka fram lite andra julattiraljer. Få se sen om det hjälper och julkänslan infinner sig. Man kan ju åtminstone hoppas.

.

Den här veckan har gått i en racerfart, det har varit skola, pendlande, stickande, tjejträffar, barnpassning och EA huller och buller om varandra. Bara jag får avverkat morgondagens föreläsningar så borde jag vara nere i 6 ynka skolveckor kvar. Kan ni förstå hur lite det egentligen är? Att det sedan återstår 32 praktikveckor är ju en annan sak, med tanke på hur snabbt de förra gick så kommer det ju att bli nemas problemas. Har nu också börjat spinna vidare på tanken att ta mig till Stavanger på universitetspraktik nästa höst och även om en del av mig får ångest redan vid tanken, så känns det ändå som att jag behöver utmana mig själv och att jag kommer att gå miste om något i fall jag nu inte ens gör ett försök. Jag hoppas på att få lurat med mig Emma, så jag inte är alldeles mol allena i världen. :)

.

Nu ska jag ta och börja på i ena änden av min långa "dagens projekt-lista" så får vi se om jag slutar i andra änden eller strandar mitt i. Jag borde även bege mig ut på en promenix för att samla ihop lite mossa och eventuellt en och annan kotte till min ljusstake. Eller ljusbricka är kanske en mera korrekt benämning på det hela. Om ni har tur så får ni kanske se ett resultat av det hela, men ha inte för stora förhoppningar. Mina pysselidéer har en tendens att se bättre ut i skallen på mig än när mina händer fått försöka sig på att förverkliga mina tankar.

.

Ha en skön helg alla!

Tillbaka till skolan med allt vad det innebär. Ska ha avverkat fyra kurser nu de kommande veckorna och ni kan ju tänka er hur mina dagar kommer att se ut. Så här långt vet jag i alla fall om en tent och en inlämningsuppgift. Dessa ska man nu alltså hinna fokusera på samtidigt som man skriver EA och försöker få hemmalivet att gå ihop. Att dessutom sätta närapå tre timmar om dagen på att pendla känns ju si så där det också, lyckligtvis har jag ju Emma som jag samåker med så varannan dag får man vila ögonen lite. Jag ser alltså redan fram emot mitt jullov kan jag meddela. :)

.

Har i övrigt haft det riktigt bra sedan jag bloggade sist. Det gick fint att jobba fast det var en tid sen sist och lördagskvällen tillbringades i Kållby med Moah, Leon & Co. På söndagsmorgonen planerade vi in en långpromenad och i det härligt frostiga vädret blev det en rejäl tur längs skogsvägarna i Kållby. Detta toppades sedan med älgköttslunch hos mina föräldrar, så en bättre start på dagen får man knappast. På söndagskvällen tog vi en riktig slapparkväll, kollade på film och åt godis.

.

I går inledde jag så skolan igen och nu gäller det bara att hålla ut de här sista veckorna, men har man bestämt sig för att det ska gå så gör det väl det. Det är ju inte så länge kvar nu, fyra veckor före jul och tre efter, sedan är det bara praktik som gäller resten av min utbildning. Det börjar kännas som att det är väldigt lite kvar, trots att det egentligen är lite på ett år ännu innan jag blir klar. Eftersom de olika praktikavsnitten ligger på 2-6 veckor var så känns det som om tiden går så fort, man får hela tiden byta ställe och uppgifter och man lär sig hela tiden nya saker. Mina tio praktikveckor nu i höst gick ju i ett huj, säkert mycket tack vare att jag trivdes så otroligt bra, om man inte trivs tror jag nog att tio-tolv veckor på ett ställe kan kännas evighetslånga.

.

Nu ska jag ställa mig i ordning för skoldag nr 2. Ha en bra tisdag!

efter att ha städat huset, skrivit klart alla mina praktikdokument och tagit en promenad med vovven så borde jag ju ha heeela helgen ledig för att... tacka ja till att jobba på avd 1 i morgon bitti... jag antar att jag är ett hopplöst fall vad gäller jobbande, jag har så svårt att tacka nej om jag inte faktiskt har något förhinder som gör att jag inte kan komma i jobb. Men å andra sidan så känns det inte alls stressigt att fara i jobb i morgon då jag ändå fått gjort så mycket här hemma i dag. Det är bara desto roligare då lönebeskedet kommer på mailen. :) Dock är det nästan två månader sedan jag senast var i jobb på ettan, så få se om jag hittar nåt på stället mera och om jag ens kommer i håg vad det var man gjorde där, så jag nu inte börjar koppla nån CTG-kurva på någon som ligger i hjärtövervakningen... ;P

.

Jag tänkte att jag skulle dela med mig av receptet på lakritskolan som jag gjorde här om dagen, ifall det är flera än vi som inte prenumererar på ÖT och alltså inte fick årets Luciabilaga heller.

.

Lakritskola, ca 60 st. (mina blev nog 80 st)

3 dl vispgrädde

3 dl socker

1 dl sirap

1 msk kakao

0,75 dl turkisk peppar karameller

2 tsk smör

200 g mörk choklad

Klä en form, ca 20x20 cm med bakplåtspapper.

Krossa karamellerna i en mortel (eller som jag, i vitlökspressen ;), eller var riktigt smarta och köp färdigt krossade). Blanda grädde, socker, sirap, kakao och de krossade karamellerna i en vid kastrull. Låt det koka upp under omrörning. Låt sedan koka kraftigt utan lock, rör inte om för mycket under tiden det kokar. Koka ca 15-20 minuter eller tills smeten klarar kulprovet. (droppa lite smet i ett glas med kallt vatten - det ska gå att rulla en seg kula av smeten) Rör ner smöret i smeten (det måste jag erkänna att jag glömde, men mina kolor var goda även utan smör), häll smeten i formen. Ställ kolan kallt att stelna. Smält under tiden chokladen i vattenbad, låt den svalna. Det skall bara vara ca 10°C skillnad mellan kolan och chokladen. Skär eller klipp (jag rekommenderar att klippa, kniven bara fastnade i den sega kolan) kolan i bitar. Doppa varje bit i chokladen och lägg upp på ett bakplåtspapper. Ställ kallt att stelna, men när chokladen stelnat ordentligt så är det bäst att förvara kolan i rumstemperatur annars är den så skarp när man ska äta den. Om man vill kan man sätta något fint papper runt kolorna så har man njutning både för ögonen och tänderna.

.

Det är fredag och jag är ledig. Tog sovmorgon till halv tio och sen kom jag på att jag borde ha varit smart och åkt till stan för att vara med i mötet om utbrytandet av vår tomt, vilket var just halv tio, men det är för sent att ångra det nu. Gubben hade nog tänkt åka, men han har nog också helt säkert glömt bort att det var i dag. Ingen skada skedd, mötet är nog bara en "formalitetssak" och det är inget man måste vara med på.

.

Luftfuktigheten där ute ser ut att ligga på nära 100%, så jag tror jag grabbar tag i dammsugaren och skurmoppen innan jag tar med vovven på någon promenad. Lyckligtvis har det inte hunnit bli så stökigt här under veckan som gått, så det är mest att städa ytorna och det tar inte så många minuter, vårt hus är rätt så lättstädat och det är jag tacksam över. Det värsta är trappan eftersom vi rivit bort laminaten men inte "hunnit" sätta nån matta på trappstegen så nu är de i stället täckta med en brun filtmatta som allt damm fastnar i och som är hopplös att dammsuga.

.

Jag känner mig på så gott humör och det gjorde jag hela gårdagen också och jag är helt övertygad om att jag har mina promenader att tacka för det, helt otroligt vad frisk luft och motion gör för sinnet. Likväl glömmer jag bort det mellan varje gång och sjunker bara djupare ner i en grå håglöshet när jag slutar röra på mig. Nu ska vi hoppas att det blir en ändring på det hela. Min lillebror och hans flickvän ska nämligen gifta sig i början av nästa sommar och till dess vore det ju roligt om man hade blivit av med ett kilo eller två (eller helst tjugo...) så jag ska försöka ha det målet framför mig. Med tanke på att jag även blivit tillfrågad om jag vill vara speaker tillsammans med min svägerska Mia så skulle det ju kännas en aning bekvämare att stå inför folk om man inte helst skulle gömma sig i en soptunna eller nåt liknande.

.

Nåväl - en riktigt skön helg önskar jag er allihop. Kom i håg att motionera och att umgås med dem ni älskar, sånt mår man bra av!

men två gånger är en vana!

Jag kom mig faktiskt på promenad i dag igen och det innebär jag att jag promenixat två gånger denna vecka. Hoppas på vackert väder i morgon så kan jag få det till en tredje om det riktigt vill sig. Jag hade vovven med och den sista kilometern tränade jag henne i att gå utan koppel och hon var hur duktig som helst, även om jag hela tiden får påminna henne om att gå vid min sida och inte varken rusa före eller stanna efter. När vi bodde i Kållby hade jag ju tränat henne så att jag kunde gå hela min runda utan att ha henne i koppel, men när vi flyttade till Vasa så vågade jag inte ta några risker, speciellt inte med tanke på att vi bodde mitt i stan till en början, så då kom vi av oss med de koppellösa promenaderna. Nu tänkte jag dock ta nya tag, så får vi se hur det lyckas. Till en början är hon alltid så ivrig, så hon har inte tid att lyssna, men när man hunnit avverka några kilometer och hon fått det värsta springet ur benen så börjar hon orka lyssna lite på vad man säger också. Min söta vovve. :)

.

I dag ringde sötnosen Teah också och ville komma på visit och hon kunde inte ha varit mera välkommen. Så här har vi byggt tågbana, spelat "fotboll" med golfklubbor och sett storhövade katter pussas med blåa björnar. Man får vara med om ett och annat tillsammans med en tvååring. Underbara ungar, om de bara visste hur mycket livsglädje de ger sin faster/moster!

.

Kvällen avslutades framför tv:n och där har jag nu suttit alldeles för länge. Nu blir det att krypa i säng och stjäla lite värme av min älskling som sovit i flera timmar redan. Livet e gött!

på min praktik... :( I natt hade jag mitt sista skifte och det var ingen som ville komma och föda för mig så jag spenderade mest natten med en söt unge i famnen. Inte illa det heller. Jag fick under mina fyra praktikveckor ihopskramlat till hela elva förlossningar och jag är riktigt nöjd med det. Jag har lärt mig massor och inser att det finns oändliga massor kvar att lära. Tur ändå att det bara var min första "riktiga" praktik och inte den sista. Nu blir det att orka med skolan i drygt två månader och sedan ett nytt ställe, jag hoppas jag får ett lika bra bemötande och lika bra handledning där som jag fått på 4:an. Fast jag har å andra sidan svårt att tro att någon ska kunna matcha det. Jag är så innerligt glad att jag fick börja barnmorske"karriären" på Malmska. Jag har fått så bra feedback under hela tiden att jag känner att mitt självförtroende vuxit med decimetrar minst. Jag hoppas att det inte hunnit krympa så mycket innan jag ska ut på nästa praktik.

.

Jag sov till ett nu efter nattskiftet, men sen var det en liten vovve som tydligen ansåg att nu fick det vara nog så hon började gå fram och tillbaka runt fotändan av vår säng med klorna tripp trappandes mot golvet så att sova vidare var en omöjlighet. Det var bara att gilla läget och masa sig upp. Jag är nu i valet och kvalet om jag ska ta en promenix eller om jag ska börja ett allvarligt försök att rensa upp i alla papper som ännu inte kommit sig i mappen av sig själv. Det lutar liite åt en promenad, vi ska se om jag får aktiverat mig så pass att jag verkligen kommer i väg.

.

I går fick jag umgås med sötaste Kevin och Pontus. Syrran kom hit en stund på förmiddan så att jag skulle få den värsta saknaden stillad och så hennes man skulle få sova i fred efter nattskiftet. Så här lekte vi med tågbana, åt tortillas och glass och kramades ett par timmar innan det var dags för dem att åka hem igen och dags för mig att åka till mina farbröders bilverkstad och byta till vinterdäck på bilen. Under tiden de bytte däck (de ska bytas på fälgarna, annars hade jag (läs: gubben) nog fixat det själv) så fick jag låna min farbrors bil så jag for hem till mina föräldrars där jag hämtade min Piece of cake bok och skrev av ett recept på lakritskola från förra helgens Luciabilaga. Efter att jag hämtat bilen igen så for jag via butiken och köpte ingredienser till en New York blueberry cheesecake och lakritskolan.

.

Väl hemma igen så satte jag igång med att baka och koka kola. Kakan tog jag med till praktiken som ett litet tack för dessa underbara veckor jag fått vara där och kolan bjöd jag Martin och Soffi på när de kom sig hit på en liten kvällsvisit. Enligt receptet så skulle det bli ca 60 bitar kola men det blev nog drygt 80 bitar för mig och jag tycker att hade man gjort dem större hade man fått tugga i en evighet. Dessutom räckte inte 200 g choklad till att doppa alla kolor i så jag måste köpa en ny chokladplatta till resten, sen har jag tänkt sätta nåt papper på eller nåt i den stilen så har man ju lite julgodis klart. Dock tror jag inte att den här satsen räcker ändå till jul, men med tanke på hur pass enkelt det var att göra dem så ska jag väl hinna göra en sats till. Jag rekommenderar verkligen receptet, det var riktigt goda kolor!

.

Nä, nu får jag väl börja aktivera mig om det ska bli nåt vettigt av den här dagen också, vi hörs!

solen skiner i daaag...

Jag tog vovven i kopplet och sedan begav vi oss ut på en timmes promenad i det vackra om än lite kyliga vädret. Perfekt väder för Kira, hon blir varken lerig eller våt. Jag har inte haft varken tid eller motivation till någon sorts motion på evigheter och jag är så övernöjd med mig själv för att jag verkligen kom mig iväg. Gissa om vi njöt båda två - varför ska det vara så evinnerligt svårt att komma sig för en promenad när det är så skönt när man äntligen gör det?

.

Jag jobbade flitigt med examensarbetet igår så jag kände för den sakens skull också att jag med gott samvete kunde göra nåt annat från morgonen i dag. Nu ska jag dock riva i igen, tänkte börja med att skriva ut lite flera intervjuer och försöka mig på att påbörja någon sorts analys av det hela. Wish me luck!

i dag var det tänkt att jag skulle ha en ledig dag, men där strax efter sju blev jag inringd till praktiken. Jag var redan vaken eftersom jag inte hunnit somna om efter att gubben stack i väg till jobbet, så det gjorde inget för min del, jag steg gladeligen upp för att få välkomna ett nytt liv till världen. Sämre start på veckan kunde man sannerligen få. :)

.

Nu har jag bara ett kvällsskifte kvar i morgon (med utvärdering, hua... ;) ) och sen ett nattskifte mellan onsdag och torsdag. Sedan är det över med förlossningspraktiken för den här gången, hur trist det än känns. Jag känner verkligen inte för att börja skolan igen, med en massa tenter och inlämningsarbeten. Jag skulle helst fortsätta där jag är, jag trivs så fruktansvärt bra! Fast å andra sidan är det ju bra att man får se lite annat också mellan varven, så jag ska väl försöka stå ut de fyra veckorna nu innan jullovet, då får jag ju komma tillbaka och jobba lite igen.

.

I dag fick jag världens bästa present (nästan i allafall) på posten, nämligen utjämningsfakturan på elen. Vårt hus värms ju upp med direkt el och det är ju som bekant inte det mest ekonomiska systemet, men vi har nu kämpat på och betalat en hiskelig summa varannan månad, vad annat kan man? När jag hämtade posten i dag och såg att det kommit en ny elräkning så kunde jag inte annat än sända en suckande bön uppåt att det skulle vara en utjämningsräkning och att den inte skulle vara på mer än några hundra euro högst. Men nu visade det sig att under tiden april - början av november har vi betalat för mycket, vilket nu alltså innebär att det är en god stund innan vi får nästa elräkning med nåt att betala över huvudtaget. Det var ett av de snabbaste bönesvar jag fått och jag kunde knappt ha blivit mera lättad. Med tanke på att jag ska pendla till Vasa ca 5 dagar/vecka de närmaste månaderna kunde en sådan avlastning som att slippa elfakturorna ett tag framöver inte komma lämpligare.

.

Nu ska jag ta itu med mitt EA som blev tvunget att stiga åt sidan för förra veckans myckna arbete och bibelhelgsförberedelser. Håll tummarna för att jag orkar skriva åtminstone ett par vettiga rader i kväll, jag börjar snart bli desperat. Hohho...

.

Dessutom saknar jag mina gosiga syskonbarn så otroooligt mycket för tillfället. Eftersom vi inte hade möjlighet att fira farsgubben i lördags som de andra gjorde så missade jag ju alla sötnosarna på en gång. Så nu - syskon kära, är det bara att pallra sig i väg hit så fort ni läser detta, annars är det ert fel om jag förgås... ;)

I dag är det farsdag och jag har en "ledig" dag, dvs jag åker bara in till jobbet om nån ringer efter mig. Helgens bibeldagar fortsätter i Vasa i dag men jag stannade hemma för att ha lite kortare väg om jag blir inringd. I går hade vi ju bibeldag här i bykyrkan i Lepplax och det var full rulle från morgon till kväll. I dag hoppas jag att jag hinner till Kållby för att fira farsgubben en sväng.

.

Visste ni förresten att min pappa är bäst? När man var liten så tyckte man ju att alla andras föräldrar var såååå mycket "coolare" och förstående och ens egna var fossiler som inte förstod ett dugg om hur saker och ting är nu för tiden. Ack hur ens perspektiv kan ändras med åren... I dag har jag ju insett att jag har de bästa föräldrarna man kan ha.

.

När vi var små så slet min pappa nästan dygnet runt i bland för att vi skulle ha hus, hem, mat och kläder. Jag har aldrig blivit slagen för att "uppfostras" som jag tyvärr vet att många andra blivit. Det hade säkert varit på sin plats i bland, jag var inget lätt barn att handskas med, speciellt inte om man jämför med min kolugna storebror som mest satt hemma framför datorn. Ändå hade man respekt för sina föräldrar (trots att de kanske hade svårt att tro det ibland...) I dag tycker jag att många barn saknar den respekten och jag kan förfasas över hur de bemöter både föräldrar och far-/morföräldrar, eller varför inte lärarna i skolan.

.

Min pappa har alltid ställt upp för oss barn, om vi så skulle ringa mitt i natten. Än i dag när det händer saker i mitt liv som gör mig rådvill så är den första tanken som kommer upp i mitt sinne - ring pappa! Kan han inte själv nåt åt saken så har han ändå goda råd om hur jag ska göra. Min pappa har alltid stöttat mig i mina val, både de goda och de som visat sig vara mindre lyckade. Han har peppat mig när jag trott att jag tagit mig vatten över huvudet - dock är jag rädd att vad gäller hans förhoppningar om mina läkarstudier får jag nog så lov att göra honom besviken... :)

.

Min pappa älskar sin familj och ingen av oss skulle ens för en sekund tvivla på det. Även om han säkert många gånger är trött efter arbetsveckan så är det en så välkomnande känsla som möter en när man kommer på besök. Att se glädjen i hans ögon när barnbarnen kommer och hälsar på är lika roligt varje gång. Jag hoppas att det än en dag ska vara vi som tryggt får sätta vårt barn i hans armar och se samma glädje. Jag hoppas att min fina pappa vet att vi älskar honom minst lika mycket som han älskar oss - för vad annat kunde vi, han är ju som sagt den bästa pappan i världen!

.

Ett speciellt datum i dag och för min del blev det en alldeles speciell dag också... ;)

.

Sorry att det är lite tunt här med inlägg, men jag jobbar klockan runt och är jag inte på jobbet så ställer jag inför helgens kyrkhelg eller skriver på EA. Däremellan försöker jag hinna sova, men det är lite si så där med den där nattsömnen igen, hoppas det blir bättre nästa vecka. Jag får uppleva så mycket på dagarna så när jag ska börja sova så måste min hjärna först mala igenom dagens händelser ett par gånger innan den kan varva ner och börja sova så jag borde väl börja gå och lägga mig vid åtta på kvällarna för att hinna sova ordentliga nätter. :)

.

Just nu har jag en bröddeg på jäsning. Sen ska jag fixa glasyren till de två morotskakorna som jag bakade i går, baka ut och grädda bröden och sist det trevligaste av allt. Storstäda huset. Jihaaa... (not!) David har dock varit duktig och slängt ut en massa skräp som jag retat mig på de senaste veckorna och jag tror nästan att han hotade med att börja spika upp lite tavlor här på väggarna också om jag inte missförstod honom. :)

.

Nä, nu ska jag svepa ihop den där glasyren så har jag det undan, men nu fick ni ju ett litet livstecken åtminstone. Ha en trevlig helg och kom i håg era pappor på söndagen!

bara måste jag städa upp i köket, disken börjar närma sig taknivå och roskisen svämmar över. Inspirationen är dock helt bortsprungen så jag blir tvungen att leta efter den först. Vilket kan ta hela natten är jag rädd.

.

I dag hade jag egentligen planerat in en ledig dag, men min telefon ringde tjugo före sju och jag blev tillfrågad om jag kunde komma i jobb, vilket jag gjorde med glädje, det var roligt att få sköta lite mammor och bebisar på avdelningen igen. Dock var jag så in i roten genomtrött att mitt huvud kändes som om det vore fyllt med med med... ja, jag kommer inte ens på någon bra beskrivning för det hela. Tankeverksamheten var dock inte på den högsta nivån ska jag meddela.

.

Efter avslutad jobbdag så tog jag mig dock till Prisma och storhandlade för en gångs skull och det är en fröjd att öppna kylskåpet och inte bara mötas av en lampa och en halv gurka som nått ruttningsstadiet för minst en vecka sedan.

.

I mitt nästa liv ska jag ha tid och ork att hålla hemmet i toppskick, men som det känns för tillfället så går allt på sparlåga, både vad gäller tid, energi och ekonomin. Livet i ett nötskal. Inte är jag säker på att jag skulle vara lyckligare fast jag skulle ha all tid i världen och en miljon på banken. Det vore dock trevligt att vara lite piggare.

.

Nä, nu får jag väl spotta i nävarna och riva igång, man vet ju aldrig när man blir inringd igen och det vore ju bra om man hunnit sova åtminstone ett par timmar innan dess. Godnatt med er!

.

Den här dagen har mest ägnats åt mitt examensarbete. Egentligen skulle jag ha jobbat kvällsskifte i dag, men eftersom det blev ett elva timmarsskifte i går då jag blev inringd och jag hade ett tolvtimmarsskifte i tisdags så hade jag redan tillräckligt med timmar för den här veckan så jag beslöt mig för att skippa dagens inplanerade skifte. Om det sen blir aktuellt med någon förlossning och de ringer in mig är det ju en annan femma.

.

Jag hade ett inplanerat Skypemöte med Anette i förmiddags och vi kom en rejäl bit på väg, inte minst tack vare att Anette hade fixat till ett helt genialt schema som vi sedan modifierade lite och beslöt oss för att köra enligt för att komma vidare i resultatredovisningen. Hon är en verkligen en klippa för en ovan forskare som jag... :)

.

Jag fick alltså en rejäl dos med inspiration och kom mig faktiskt igång med lite skrivande och det känns mycket bättre när man har ett litet hum om vad det egentligen är man ska göra. Även om jag många gånger har velat ge upp och bränna vartenda papper som ens innehåller ett ord som något examensarbete så hoppas jag att den här inspirationen håller i sig och att vi småningom börjar närma oss något slut på det hela.

.

En nackdel med allt datasittande och förlösande är dock att min rygg håller på att ge upp. Det blev en rätt så intensiv dag i går med flera förlossningar och när man är som mest inne i det hela så har man inte tid att tänka på ergonomin alla gånger. Även om man tycker att det går bra för stunden så säger ryggen till i efterskott och i dag vet jag verkligen av att jag stod böjd och tog emot bebisar nästan på löpande band i elva timmar i går. Fast jag ska inte klaga, jag behövde ju inte klämma ut bebisarna själv. ;)

.

Å hej å hå. Det blev ett 12-timmarsskifte i går och morgonskifte i dag på det = jag är helt slut som artist för tillfället. Lyckligtvis väntar en ledig dag i morgon, om nu inte nån ringer från förlossningen såklart. Mitt liv har alltså inte innehållit desto mera action här på hemmafronten de senaste dagarna. Vad som händer på jobbfronten håller jag för mig själv så det kan ni ju bara fantisera om. ;) Roligt men otroligt krävande, så mycket kan jag berätta.

.

Kvällen har efter lite handlande, matlagande och ätande mest tillbringats i vågrätt läge på soffan. Jag försökte tvinga ögonen att hållas öppna, men det var ett fruktlöst företag. Å andra sidan så var jag så trött när jag kom hem från jobbet i dag att jag hade huvudvärk och nästan mådde lite illa. Då hör det till saken att jag väldigt sällan har huvudvärk, så jag ska vara ordentligt trött för att det ska gå så långt.

.

Nåja, nu har jag i allafall gjort er medvetna om att jag lever, jag antar att ni var många som var utom er av oro... öhhööh... Nu ska jag krypa ner under täcket med världens bästa gubbstrutt och hoppas att kvällens låååånga tupplur inte inverkar allt för mycket på nattsömnen. (och att de förhatliga mössen som har maraton/slagsmål på mellantaket ska börja lugna ner sig de med...) Godnatt!