Marikas blogg

Jag har ju för det första stigit upp klockan 6 i morse, inte illa va? Sen har jag varit till skolan, fixat lite böcker som jag behöver till tenten i folkhälsa och miljö, fixat mitt busskort (äntligen), handlat och nu håller jag på att fixa till lite mat. Ska göra två stora salta pajer så behöver jag inte göra annat än värma upp dom imorgon! Inte lat, neeejdå inte alls...

Lite "onödigt" har jag ju förstås också hunnit med, som typ kolla vad det finns för möjligheter att rida lektion i Vasa, rätt så dyrt måste jag erkänna, men oj, oj, oj vad det skulle locka!!!  Har ju inte ridit regelbundet på flera år fast vi har hästar därhemma, de börjar båda vara så gamla vid det här laget att de inte är några ridhästar mera, de lever bara sin pensionärstillvaro i hagen.
Så nu drömmer jag om fartfyllda galopper, att få flyga över höga hinder och varför inte en sakta ridtur i skogen en vacker höstdag? Jag vill, jag vill, jag vill!!!! Man får väl allt man vill?
Så då återstår ju bara att:
1. Övertala gubben om att jag måste få böra rida. Ser redan hans min framför mig
2. Ta kontakt med ridskolan. Inte min grej, det där med att ta kontakt... :-(
3. Råna en bank eller två för att ha råd. Eller kanske man skulle börja med en R-kiosk eller nåt?

Så kanske småningom??

På tal om att ta på nerverna så hittar jag inte min konservöppnare. Den har på nåt vis kommit bort vid flytten och det är inte det enklaste att öppna konservburkar utan just en konservöppnare. Morr!!! Försök själva får ni se. Har även sökt febrilt efter gubbens fickkniv som borde ha en "inbyggd" konservöppnare men trots att jag retat mig på den de senaste dagarna eftersom den varit ivägen överallt i lägenheten, så är den ju förstås omöjlig att få syn på nu när jag skulle behöva den. Just typiskt! Gubben är och fixar nåt  på båten så jag vet inte när han kommer hem, han skulle äta hos sina föräldrars i allafall. Han är ju inte den där snabbaste typen så jag antar att det räcker en god stund innan han är hemma i vilket fall som helst. Så jag hinner nog vara stressad över den bortsprungna konservöppnaren ett bra tag till inann han kommer hem och (naturligtvis) har kniven i jackfickan eller på nåt annat udda ställe där man inte skulle komma sig för att söka ens.

Nåja, färdigt morrat för den här gången, nu ska jag och öppna en tonfiskburk med god vilja och milt våld, ni kan ju hålla tummarna för att jag inte har sönder nåt annat på samma gång, typ hela köket eller mig själv eller nåt!

Tycker annars att alla som känner sig ens det minsta träffade ska ta och börja söka sig hit. VI har haft ganska tunt med gäster må jag säga!!! Fy skäms!! Själv är man ju såååå duktig på att besöka andra, eller??
Vi borde ju få våran soffa den här veckan så då har vi ju t.o.m. någonstans att parkera er när ni kommer! :-)
Öppen inbjudan!!


Ha det gott, nu bränner jag snart min paj!