Rugguggla
Konstigt ord det där... Har inte helt koll på om det är ett ord som bara används i negativa sammanhang, men för min del känner jag mig lite som om jag kunde kallas rugguggla just nu. Jag är trött, känner mig lite frusen och "ruggig", och är som en uggla, vaken hela nätterna.. :(
I går skulle jag vara duktig efter en hel dag på föreläsningar. Men orken tröt och jag fick inte städat. Tänkte att jag gör det i dag istället även om det borde vara förbjudet att spara städningen till lördagarna. Sen nångång efter tio i går kväll så ringde de från åldringshemmet där jag är inhoppare och behövde nån till dagens morgonskift. Som den fattiga studerande man är så ställer man ju upp. Det var ett kortare skift det var frågan om i dag igen, från halv åtta till halv ett, så för den skull skulle det inte vara så betungande. Tänkte jag. Sen visade det sig att man sov som en kratta för tredje natten i rad, fick plumsa dit längs slaskiga oplogade gator och så var jag på en annan avdelning än jag brukar vara, med en massa nytt folk. Så nu när jag kommit mig hem, så känns både tanken på gymmet och tanken på städning väldigt avlägsna, trots att båda vore av nöden. Skulle helst av allt dra täcket över huvudet och inte stiga upp på minst ett par dygn. Ha! Så tror jag tills jag kommer mig till sängen. Här sitter jag i vardagsrummet framför datorn och hänger som värsta ruggugglan och det känns som om jag skulle somna om jag bara blundade ett par sekunder längre än man gör när man blinkar. Skulle jag lägga mig och dra upp täcket till öronen, så är det nästan så man skulle höra ljudet när det säger: "PLING!!" och så ligger man där och stirrar i taket och skulle inte kunna sova om man så fick en miljon. Åuu, yeah, me like - NOT!
Om en och en halv timme kommer gubben hem, tills dess borde jag ju åtminstone ha fixat nåt, om inte annat måste jag åtminstone ha diskat. Var hitta nån kraft, ork, motivation överhuvudtaget??
Vad gnällig jag blivit på sista tiden. Skyller på sömnbristen och ber er ha lite överseende. Det kanske bättrar sig med åren...
Trevlig helg, hör det väl till att önska, oberoende om man är en rugguggla eller inte! :)
I går skulle jag vara duktig efter en hel dag på föreläsningar. Men orken tröt och jag fick inte städat. Tänkte att jag gör det i dag istället även om det borde vara förbjudet att spara städningen till lördagarna. Sen nångång efter tio i går kväll så ringde de från åldringshemmet där jag är inhoppare och behövde nån till dagens morgonskift. Som den fattiga studerande man är så ställer man ju upp. Det var ett kortare skift det var frågan om i dag igen, från halv åtta till halv ett, så för den skull skulle det inte vara så betungande. Tänkte jag. Sen visade det sig att man sov som en kratta för tredje natten i rad, fick plumsa dit längs slaskiga oplogade gator och så var jag på en annan avdelning än jag brukar vara, med en massa nytt folk. Så nu när jag kommit mig hem, så känns både tanken på gymmet och tanken på städning väldigt avlägsna, trots att båda vore av nöden. Skulle helst av allt dra täcket över huvudet och inte stiga upp på minst ett par dygn. Ha! Så tror jag tills jag kommer mig till sängen. Här sitter jag i vardagsrummet framför datorn och hänger som värsta ruggugglan och det känns som om jag skulle somna om jag bara blundade ett par sekunder längre än man gör när man blinkar. Skulle jag lägga mig och dra upp täcket till öronen, så är det nästan så man skulle höra ljudet när det säger: "PLING!!" och så ligger man där och stirrar i taket och skulle inte kunna sova om man så fick en miljon. Åuu, yeah, me like - NOT!
Om en och en halv timme kommer gubben hem, tills dess borde jag ju åtminstone ha fixat nåt, om inte annat måste jag åtminstone ha diskat. Var hitta nån kraft, ork, motivation överhuvudtaget??
Vad gnällig jag blivit på sista tiden. Skyller på sömnbristen och ber er ha lite överseende. Det kanske bättrar sig med åren...
Trevlig helg, hör det väl till att önska, oberoende om man är en rugguggla eller inte! :)
Kommentarer
Trackback
