Marikas blogg

den känns rätt så bortslösad om jag får säga det själv. Förutom att det faktiskt var rätt så intressanta saker som mina klasskompisar gjort sina arbeten om, så kändes den här skoldagen evighetslång och jag var inte hemma förrän vid halv sex tiden. Trött som få efter en way too short natt (som vanligt) och hungrig så att jag både mådde illa och hade huvudvärk.

.

Gubben var inte mycket piggare än mig så det blev ingen desto mera invecklad matlagning här hos oss i kväll utan vi åt rågbröd med vår egenhändigt gravade lax. Som dock var ack så salt, så salt, så jag misstänker man får springa upp och dricka halva natten. Sedan skulle jag bara vila en liten liten stund, men som alltid när man kryper under filten på soffan bredvid sin bästa vän (och en lagom varm hund lägger sig på en) så tar det inte länge innan man tittar på tv med ögonlocken slutna. ZZZzzzz...

.

Få se nu om jag helt förstört nattsömnen, i så fall tror jag att jag tar till släggan och dångar den i skallen så man dånar av åtminstone ett par timmar. Kan dock ha en mindre trevlig bieffekt i form av huvudvärk misstänker jag så det kanske inte är så smart ändå.

.

I morgon är jag ledig, men jag ska hinna med både ett och annat. Först och främst har jag lovat fota mina söta syskonbarn i Grev, så det ska försöka hinnas med så länge dagsljuset finns att tillgå. Sen måste jag via handarbetsaffären och försöka få tag på något som åtminstone ditåt liknar garnet till tröjan jag dillade om tidigare. Efter elva år är den nu nämligen så gott som färdigställd, men de sista varven på halsringningen räckte inte garnet till och sen ska den ju sys ihop också. Så det är inte så där überviktigt att det är exakt rätt nyans och så, det kommer inte att synas desto mera, men något åt samma håll skulle man ju gärna ha förstås. Hur enkelt det sen är att finna kan man ju fråga sig, jag antar att garnsortimentet åtminstone till viss del ändrat under de senaste elva åren.

.

Sen på kvällen kommer mina vänner på besök. Emma, Frida och Anette ska våga sig på att besöka Lepplax och beskåda vår halvfärdiga boning. Jag borde alltså försöka hinna piffa upp lite här. Inte så mycket, men så att de nu tror att vi alltid har det så där jättefint och ordning och reda här hemma. Ni vet, den där fasaden som är såååå viktig. Eller så inte. Jag kanske inte piffar nåt alls, det är ju mina vänner - och inför vem ska vi kunna vara oss själva om inte inför våra vänner. Inte bryr jag mig om hur det ser ut hos andra heller. Om det ligger en hög med post i hörnet eller om man snubblar över utspillda leksaker när man kommer in. Ett hem är väl till för att levas i, inte för att vara något utställningsobjekt som man kan yvas över. Det är i alla fall min åsikt. Vad nu den är värd - men tack för ordet i alla fall. Nu blir det att försöka sova lite till och hoppas på att man är pigg och kry i morgon. Godnatt!