Marikas blogg

Jag brukar ofta ha minst sagt konstiga drömmar och ibland när jag vaknar tänker jag att det här borde jag skriva ner, för man glömmer dem så hastigt eller så glömmer man de där små detaljerna som gör att drömmen någorlunda håller ihop. Mina drömmar saknar ofta både rim och reson. Jag drömde b.l.a natten till i går att jag hade någon psykisk sjukdom. Eller egentligen så hade jag inte det, utan jag "fejkade" symptomen och tydligen var jag väääldigt bra på just det här fejkandet för jag skulle minsann bli tvångsinlagd. (Ni hör ju redan här att jag inte har de normalaste drömmarna) Jag har ju som sagt redan glömt alla små detaljer som är behövliga för att ens kunna förklara men jag kommer ihåg att jag fortsatte med mitt fejkande men samtidigt också försökte förklara att det är visst inget fel på mig, jag kan lugnt åka hem. David var nog även inblandad på nåt hörn, men jag kommer inte i håg vad han riktigt gjorde där.

.

Nåväl - för att återanknyta till rubriken. När jag då i går kom hem efter promenaden så gick jag via postlådan och där hade jag fått ett kort med följande text: "Bästa mottagare! Vi har med slumpmässigt urval valt 10 000 personer i västra Finland, som vi kommer att be att skriftligen svara på frågor om mental hälsa. Du hör till den grupp som valts och får frågeblanketten per post om någon vecka. Det är viktigt att du svarar, oberoende om du har erfarenhet av mentala problem eller inte, så att social- och hälsovården kan utvecklas."

Med nattens dröm i färskt minne kunde jag inte låta bli att småle när jag läste kortet, där slog de nog huvudet på spiken. Ska bli intressant att se vilka frågor de ställer. Det är kanske bäst att jag försöker undvika "fejkandet" då, annars står kanske farbror Blå utanför dörren en vacker dag och ber mig följa med.... :P

.

På tal om nåt helt annat så är det grått och trist väder i dag så jag misstänker att någon längre promenad blir det nog inte, om det blir någon alls. Ska sätta mig en stund med lite böcker inför examensarbetet och invänta gubbens ankomst från jobbet. Med tanke på att han glömt ställa klockan på ringning i morse och inte kom sig i väg så där överdrivet tidigt (tack och lov har han flextid), så kommer han nog antagligen hem rätt så sent också. I kväll tror jag minsann att vi ska äta tortillas, det brukar ju vara gott!