Gääääsp!
Efter en ledig helg då vi hyllade ungdomen i oss genom att svänga dygnet halvt upp och ned, så var det nog med ögonen i kors som jag åkte till jobbet i morse. Vilken tur då att jag bara hade i dag att jobba och sen är ledig i tre dagar igen. ;) jag håller tummarna för att vädret ska vara någorlunda vackert, för sen när alla andra blir lediga och ska fira midsommar i den utlovade värmen, då sticker jag till jobbet.
Jobbet ja, fick i dag bekräftat att det blev som jag befarade, det finns inget jobb åt mig på vbBB (världens bästa BB) till hösten. Visserligen var det väntat, men det känns ju ändå trist. Till all lycka vet jag att jag inte blir helt utan jobb, har blivit lovad fortsättning där jag är nu ifall jag inte skulle få fortsätta på BB. Sen att det inte är barnmorskejobb känns ju sådär. Å ena sidan trivs jag riktigt bra sen jag kommit mera in i rutinerna och jobbarkompisarna är ju toppen, men å andra sidan så känner jag ju nog att det är barnmorska som jag är i själ och hjärta.
Jag funderar på att söka jobb i grannstaden, men det är ju inte alls sagt att det ens finns jobb åt mig där. Dessutom känns det lite trist också att byta arbetsgivare när man äntligen börjat tjäna in lite semester igen. Jag får fundera både en och två gånger innan jag bestämt mig för hur jag ska göra. Det brukar ju ha en tendens att ordna upp sig i slutändan så nog ska det väl göra det den här gången också.
Nu ska jag i allafall fokusera på mina nio sista arbetsskiften innan det är dags för min första riktiga semester på fem år! Senast jag hade semester var när jag startade den här bloggen, och jag minns det som att det var soligt och varmt varje dag, vi hade sverigegäster hos oss och hängde på sjön var och varannan dag. En hel del vatten har runnit under broarna sedan dess, det har varit fem innehållsrika och ibland tuffa år, men visst har vi hunnit njuta en del också mellan varven.
Nåväl, en skön midsommarvecka till er alla!k
Kommentarer
Katarina E
Var jobbar du nu? Tråkigt att du inte fick fortsätta där du trivs, men det ordnar sig säkert på ett eller annat sätt. Känner igen mig i dina tankar - "en gång barnmorska, alltid barnmorska" sägs det. Man har det i sig även när man inte är yrkesverksam. Ser framemot att träffa dig och alla våra kära finska vänner på Hjälmargården - välkomna till Sverige!
Svar:
Marika
Trackback