Marikas blogg - Att sakna

Jag saknar min vän. I går var jag ensam hela långa dagen tills han kom från jobbet, sen hann vi inte mycket mera än äta middag tillsammans innan han stack iväg på vad det nu var. Sen for jag i jobb till natten, när jag kom hem hade han åkt till sitt jobb och därifrån direkt till sina föräldrars för att hjälpa till med något på deras garagebygge. Nu ska jag alldeles strax i väg till nästa nattskifte och han har inte hunnit hem ännu. När jag kommer hem i morgon bitti har han åkt till sitt jobb...

Tänk att man kan sakna någon så mycket fast man ändå träffas (nästan) varje dag. Har jag en ledig dag utan något besök hos t.ex. någon av mina systrar eller nåt så håller jag på att bli galen innan klockan är fyra, halv fem och han äntligen kommer från jobbet. Även om han kan driva mig till vansinne i bland (sånt hör väl till) så vet jag inte hur jag skulle överleva utan honom. Som vi lärde oss på sommarens läger, det finns ett hål i ens hjärta som bara en annan person kan fylla. Vilken lycka att jag hittat den personen i mitt liv!