Marikas blogg

Blev väckning klockan sju här i morse, gladeligen upp och hoppa fast man bara sovit några timmar. Satte oss i bilen och styrde kosan mot Pattijoki och Myllymäki affären. Där gick det snabbt, allt vi ville ha fanns att fås och snart var varorna lastade i bilen och vi for hemåt igen. Jag sa åt David att det hela gick lite för smärtfritt, så när vi kommer hem är det säkert något fel på någonting. Gissa vem som hade rätt? Ett badrumsskåp fattades, det mindre av två sidoskåp. Jag fick lov att ringa dit och förklara med min sämre än usla finska att de lämnat med något som vi borde ha haft hem. Jo, de skulle skicka det åt oss sa gubben som svarade och lade sedan på... Öööh??? tänkte jag då. Hur skall de kunna skicka något åt oss utan att veta någon adress?? Han hade bara frågat på vilket namn vi hade köpt varorna. Men det var att spotta i nävarna och svarva ihop ett fint formulerat (obs finskt!!!) mail och meddela adressuppgifterna. Här skall dom inte tro att dom slipper så lätt undan, hehe...

Sedan dess har det varit städning för hela slanten. Min allra käraste mor kom och hjälpte till. Där kan man prata om duracell kanin. Hon bara fortsätter och fortsätter... ;-)  Så nu ska vi hoppas att huset visar sig från sin bästa sida och att spekulanterna blir alldeles förälskade i plejset. Skulle vara skönt att ha en sak mindre att fundera på.

I morgon tror jag att min pionknopp har slagit ut, isåfall skall jag försöka bidra med ett foto. Tills dess får ni nöja er med att beundra min hund. Hon är så söt att mattes hjärta smältar, trots att hon kan vara världens olydigaste busunge..